Sök på hemsidan
Allmänt om komjölksallergi
Komjölksallergi innebär allergiska reaktioner mot proteiner som finns i komjölk och komjölksbaserade produkter.
Komjölksallergi skiljer sig från laktosintolerans där man istället saknar ett enzym som bryter ned mjölksockret. Laktosintolerans är ingen allergi.
Ungefär 2 -3 % av alla barn har komjölksallergi. Besvär uppkommer redan under första levnadsåret men minskar i 2 -3 års ålder och för det mesta är barnen besvärsfria i skolåldern.
Komjölksallergi
Symtom: Det är vanligt att barnet får symtom från magen med magont, diarré och kräkningar och ibland förstoppning. Vissa barn får eksem eller utslag, så kallade nässelutslag, och ett fåtal får andningsbesvär.
Diagnostik: Misstänker man att barnet är känsligt mot komjölk vänder man sig till sin barnavårdscentral (BVC) och vid mer besvär söker man till vårdcentralen eller barnmottagningen för råd och hjälp. Vid utredning görs ibland en hudtest, en så kallad pricktest, alternativt tas blodprov.
Behandling: Att utesluta mjölk ur kosten är den behandling som rekommenderas. Uppföljning ska ske regelbundet och när barnet ska testa mjölk utförs en provokation, där man ger barnet små mängder mjölk, för att se om det tolereras.
Mjölk är en viktig näringskälla för barnet då det innehåller fett, protein, kalcium och A- och D-vitamin för att nämna några viktiga näringsämnen. De ersättningspreparat som rekommenderas vid komjölksallergi är hydrolysat av komjölk. Det innebär att man brutit ned proteinet för att inte ge besvär. Exempel på sådan ersättning är Nutramigen, Profylac eller Pepti- Junior. Det är dock väsentligt att få kontakt med en dietist för att få information om lämplig och näringsrik mat till barnet.
Redaktör och granskare
Ansvarig redaktör: Birgitta Jagorstrand, legitimerad sjuksköterska, Region Skåne
Granskare: Ewa-Marie Johannesson, dietist, Region Skåne
Uppdaterad: januari 2010
Vad du ska tänka på!
- Observera att man aldrig kan ge laktosfria produkter till den som har en allergi mot komjölk då dessa innehåller komjölksprotein.
- Vid mjölkallergi utesluts alla slags mjölkprodukter. Det rekommenderas inte heller att ge barnet mjölk från andra djur som får eller getter.
- Mjölk innehåller mycket kalcium, riboflavin, A-vitamin, och D-vitamin. Om barnet inte tål mjölk är det viktigt att man väljer annan mat som är rik på dessa vitaminer och mineraler.
- Vid komjölksallergi ger man de ersättningsprodukter som rekommenderas.
- Vid all form av matlagning där man använder halvfabrikat är det viktigt att läsa innehållsdeklarationen. Ord som kasein, vassle, kaseinat, laktoglobulin, laktalbumin och torrmjölkspulver kan stå i innehållsdeklarationen och talar om att produkten innehåller komjölksprotein. På Livsmedelsverkets hemsida finns alla dessa namn uppräknade www.slv.se.